Polaren från förr

Titta noga. På bilden ser du något så ovanligt som en gädda i ytterskärgården. Knivskarp i teckningen och på kroken långt starkare än innerskärgårdarnas blekfeta kusin. Förr fanns den i mängder men i takt med ett riksdags- och regeringsstött rovfiske av torsk i Östersjön har den minskat i antal. I de flesta av Roslagens alla yttre små arkipelager är den helt borta sedan många år och för mig som är uppvuxen med dessa färgstarka raketer är det tragik. Hur hänger detta ihop, när vi plockar bort torsken ute i öppna havet så försvinner gäddan inne vid kusten?

Matematiken har så här i efterhand visat sig vara enkel; när vi tog bort torsken ur Östersjön hände oanade och stora saker i ekosystemet. Enorma mängder skarpsill tog över, som i sin tur betade ner gäddans huvudsakliga mat som yngel; djurplankton. Och garnerar vi detta med effekterna av ett idogt och tillika riksdags- och regeringsstött gödande av havet, så fulländar vi bilden av ett ekosystem fullständigt vält på ända.

Epilog: Under senare år har jag tvingats vänja mig vid slappköttade innerskärgårdsgäddor. Polaren ovan var emellertid av annan kaliber. När jag skulle vara vänlig nog att släppa den åter fick jag så att jag allt annat än teg.

Nedtecknat med ett tangentbord och nio fingrar.